Stora ambitioner...

Men de har inte nått ända fram än.

Kvotering av skratt.

Sydsvenskan har en artikel om tjejer och comedy.
Kvotering är tydligen svaret enligt alla. Inte bara kvotering av tider på scenen utan nu även kvotering av skratten. Det blir inte lätt att vara publik.

Vem spelar man för?

Showen som vi satt upp på Sundspärlan tycker jag är riktigt bra. Jag funderade mycket på vilken inställning vi skulle ha till publiken. Jag vet att det kommer många till julshower som fullständigt skiter i showen. De är bjudna av företaget och skall bra supa. Varför man då väljer att betala extra för en show är obegripligt för mig.
Men man kan inte göra en föreställning för det värsta fyllet. Samtidigt får man kompromissa lite och inte bli för pratig. Jag tycker att vi har lyckats med det. Vi har en varm och kärleksfull föreställning som är mycket visuell och med raka skämt. Musiken passar publiken utan att vara allt för fjäskig.
Jag skulle bara önska at man gjorde mer insatser för att dämpa de som stör mest. Publikvärdar som cirkulerar bland publiken är min nästa idé. Om jag någonsin sätter upp en julshow igen så skall jag se till att ha det.
Jag var och såg Parapetens julshow med Estrad och det var väldigt oroligt i publiken under hela showen. Nu funkar det för dem eftersom det är en sån föreställning. Precis som det funkar på Wallmans med samma koncept. Fast som artist är det hårt att se. Det kryper i kroppen på mig när jag ser bra talang och en massa arbete slösas bort på det viset. Som producent förstår jag det dock. Det är oförargligt och funkar på den publiken.
Julshowen på Slagthuset i Malmö fick förresten en hård recension i KvP igår. Man kunde bland annat läsa sig till att det hade varit stökigt i publiken. Inte kul.

På Stadsteatern är det definitivt inte stökigt i publiken, men alldeles för tyst. Jag var och såg Fyrverkerimakarens dotter och återigen funderade jag på: vem spelar de för? Föreställningen var alldeles för högtravande för barn och för fjantigt spelad för vuxna. Scenografin och tekniken briljerade (det såg dyrt ut!) men regin och spelet var inte kul. Humorn saknade all timing och man visste inte om det var okej att skratta och applådera i föreställningen. Man måste bestämma sig. Är det en fjärde vägg eller inte?
Förresten så satt vi på 12e raden och hade jättesvårt att höra vad de sa. Varför har man inte "myggat" upp rösterna när det är så mycket bakgrundsljud och musik? Men det är en annan fråga.

Från och med nu kommer jag mer och mer att fundera på: vem spelar jag för? Vilka är min publik? Vilka vill jag nå och hur?

Releasefest

Dennis och Lena från Bloosblasters i Landskrona tröttnade på all negativ uppmärksamhet kring deras hemstad. Så de har samlat ihop 19 artister/grupper från Landskrona och spelat in en skiva. Allt från Siw Malmqvist till flickkör, reggae och hårdrock. Kul initiativ och idag var det releasefest/konsert på Tages. Jag var konferencier mellan 14 och 18 och så skulle någon annan ta över senare. Alla var smidiga och positiva så det rådde en god stämning hela tiden. Jag påade och intervjuade och så skojade jag lite. Det gick bra.

IT

IT-gården i Landskrona hede julfest och det blev mycket entertainment från mig. Först körde jag en kul tävling med dem (poängjakt) som de verkligen engagerade sig i. Sedan tog jag in ord till en specialvisa (ett gammalt Tre Flugor-trix). Satte mig och skrev visan och fick till ett kanonslut på den. Sköng visan för dem och körde sedan nästan en timmes standup med två inklappningar.
Kul gig.

Standup = boxning

Fikade med Brontén på härliga Ebbas fik.
Vi snackade mycket om branchen och karriären och kollegor. Vi pratade mycket om hur vi kämpar med självförtroendet. Det är hårt och tufft att vara ståupp-komiker. Jättejobbigt. Och samtidigt, speciellt om man har rötterna i en verklighet och civil karriär och ett "vanligt" yrkesliv, som Hasse och jag har, oerhört priviligierat.
Bland annat så kom vi in på det här med folk som skyller på branchen när deras karriärer inte går så fort som de vill och de inte får den plats som de önskar.
Jag menar då att man kan jämföra med sport. Om standup skulle vara en sport så vore det boxning. Man måste kunna ta en smäll även om hela sporten går ut på att undvika att få smällar. Publiken skrattade inte = du blev knockad. Vissa kan ta det, andra inte. Men sån är konstformen. Om man inte kan acceptera det så håller man på med fel konstform. Standup (boxning) är ingen uppvisning, det är en brutal verklighet. Man måste vara i form, varje gång. Man måste träna hårt och bli bättre hela tiden. Fråga Anna Laurell.
Jag vill inte få en smäll. Därför har jag tränat oerhört mycket på att ducka och dansa undan och förbättra tekniken och slagstyrkan. När jag började var jag inte medveten om styrkan i standupen, men jag lärde mig fort och gillade känslan. Nu kan jag inte hålla mig undan scenen (ringen).
Gillar man inte genren (standupen/boxningen) så byt gren (konstform/sport). Eller träna hårdare och bli en bättre slugger eller elegantare tekniker. Men klaga inte på genren.
Ungefär så tänker jag.
Eller så är standup som konståkning...nä, tror inte det.

The Tivoli

Onsdag och jag tänkte vila och ladda inför kvällen på The Tivoli. Jag skulle vara headliner och Hasse Brontén köra första akten.
Men så ringde Hasse och hade extremstrul med resan. Flyget var inställt och för att göra en lång historia kort så kom han till sist fram i tid. 30 minuter innan showtime. Lite ångest, men det löste sig.
På The Tivoli var det mysigt som vanligt. Dock lugnare stämning än vanligt. Ett stort sällskap hade ställt in så det var gest i leden. Men vi hade bjudit in folk och dessutom hade personalen möblerat smart så det kändes absolut inte tomt.
Jag värmde upp publiken en 10 minuter innan Hasse gick på och han skötte sig med den äran. Hasse har en skön och positiv attityd från scen som passar perfekt på The Tivoli-publiken. Han körde rätt så mycket polisgrejor och det uppskattade både jag och publiken. Bra första akt.
Efter paus körde Hasse lite och påade sedan mig. Jag fick bra hugg och var lugn och fin. Körde nästan bara mina nya grejor men la till några rutiner som jag kopplade till vad Hasse pratat om. Skön stämning hela vägen, bra energi och bra publikkontakt.
En konstig sak som hände på slutet (och som jag inte tror någon märkte) var att jag plötsligt gick in i väggen. Fysiskt. Jag blev galet utmattad och tappade fokus och kände att jag fick börja kämpa. Kollade snabbt på klockan och konstaterade att det var dags att runda av (körde precis 35 min). Avslutade med ukelelesången men kände extremt tydligt hur jag fick kämpa för att hålla mig uppe energimässigt. Började svettas och hjärtat bankade. Extremt obehagligt. Lyckades dock avsluta föreställningen, men när publiken klappade in för extranummer så orkade jag helt enkelt inte. Jag var totalt slut. Hasse o jag tog ett applådtack och sen fick det vara.
Hursomhelst så hämtade jag mig fort efter ett par glas vatten och sedan var det riktigt mysigt att gå runt och prata med folk som jag kände, och inte kände, i publiken. Det var många som hängde kvar efteråt. Fler än vanligt. Skön och generös stämning. En bra kväll.
Hasse bloggar.

Muntlig framställning

Upp tidigt på onsdagsmorgonen.
Tre lektioner på Olympiaskolan för treor som läser SP-programmet och har svenska C "muntlig framställning".
Jag kommer som gästlärare och man kan väl kort konstatera att:
-eleverna är trevliga och snälla
-jag kan få dem att lyssna
-nåt lite tankvärt kan jag ibland få ur mig
-det är väldigt olika i olika klasser

Efter lektionerna stack jag hem och sov en timme. Måste samla krafter inför kvällen. Men så ringde Hasse...

Tisdag och livsmedel

Efter en galet intensiv vecka med julshowen så sänkte jag såklart garden och, pang, så var jag förkyld. Jag hatar att vara förkyld. Jag blir vansinnigt trött och rösten håller dåligt. Rösten som är mitt instrument.
Försökte vila söndag och måndag utan större succe.
På tisdagen åkte jag till Lund och AF-borgen där Skåne Livsmedelsakademi hade konferens om livsmedelsforskning. Middag på kvällen och jag skulle, som vanligt, köra till dessert/kaffe. Nu hade jag med min egen ljudanläggning så jag fick sätta upp den innan de kom och så stack jag iväg och åt själv.
Det var inte riktigt taktiskt av mig att släpa på ljudanläggning för jag blev rejält sliten.
Föreställningen funkade bra. Hade en del bra material om mat och trots att det var många unga tjejer i publiken (inte "min" publik) så fick jag bra hugg. Körde nog 50 minuter. Fick snälla kommentarer efteråt av arrangörerna och det värmde gott.
När jag släpat (bokstavligen) ner ljudanläggningen och satte mig i bilen var jag faktiskt mer än lovligt trött. Inte bra, får inte glömma att jag inte är 20 längre...
Så här glamoröst var det "backstage":

Hatten är din

Fortfarande kul:

Föredrag och Postens seniorer

Upp tidigt efter premiärfest. Lite för trött.
Satte mig i bilen för att köra till Göteborg. Snö och is, men det var bra saltat på E6an. Mycket slask dock.
Studiefrämjandet i Göteborg hade Teaterdag för amatörteatrar. Fyra olika föredrag och jag hade 2 x en timme föredrag om standup. Tiden flög iväg och det var jättespännande. Folk var genuint nyfikna och intresserade och jag berättade om branchen, min egen karriär, punchtekniker och gav lite exempel på hur jag arbetar på scen. Bra respons. En av de yngres kommentar: "Du e grym". Grymt. Nöff.
Efteråt hoppade jag direkt i bilen och nu hade det torkat upp på vägen. Körde raka vägen till Helsingborg och Postens seniorer. Ett hundratal herrar och damer över 60 år. Goa och glada. Snitsiga gubb-bandet Domnivet lirade i sina smokingar. När jag kom dit spelade de just Ett Glas Öl av HasseoTage. Precis den låten hade jag tänkt köra (med Tre Flugor-text) i min föreställning. Frågade dem om de kunde tänka sig att kompa mig lite senare och de var såklart intresserade.
Efter huvudrätten körde jag ett skönt set på 45 minuter. Fick fantastiskt bra hugg och var lugn och fin hela vägen. Avslutade med att kalla in Domnivet och jag fick sjunga Ett Glas Öl med skönt gung.
Vilken härlig avslutning på en lång dag!

Fyra getingar

Julshowen fick fyra getingar i Kvällsposten. Rescensenten Lars-Olof Strömberg gillade verkligen showen och det var extra kul att han uppmärksammade bandet och dansarna. Dansarna omnämns med namn och att de "är med och lyfter föreställningen".

Och så står det: "Plus också för regissören Martin Svensson, till vardags ståupp-artist, som lyckas göra en aptitlig anrätnning av dessa kryddor". Så gott med feedback när man verkligen jobbat hårt.

Lite bilder:

Hasse

Marika

Duktiga och trevliga körarna och dansarna Maria o Isabel.

Hela föreställningen vilade tungt på den fantastiska ljussättningen av Niklas och den underbart smarta scenaografin av Ola.

Denna fina bild mötte publiken. Caroline, Hasse o Marika i siluetter. Skånskt rött och gult.

Min dotter Aina var med.

Och hon och alla andra fick se öppningsnumret i Skånestil.

Rocklåten.

En grön vågare.

Carolines mäktiga ballad.

Och det snygga avslutningsnumret.

Bland annat.

Kom och se, du också!

Premiären...

...på julshowen på Sundspärlan gick bra. Jag är väldigt trött. Och väldigt nöjd. Återkommer med reflektioner när jag sansat mig.
I morgon skall jag köra till Göteborg på morgonen. Ute är det ishalt. Verkligen is.
Hoppas de saltar E6an hårt i natt.

Omöjlig diskussion om standup och kvinnor

Det pågår en helt omöjlig diskussion på nätet om kvinnor och standup. Omöjlig för att man försöker lägga ett samhälls- och strukturproblem på standupen som branch.
Det kastas ord som "grabbig branch" hej vilt.
Jag har varit ståuppkomiker i 12 år och sett branchen inifrån. Och ja, jag är man. Jag vågar påstå att jag är en fullt ut jämställd man, jag är sjuksköterska och har jobbat 10 år i kvinnodominerade miljöer, jag har varit engagerad i pappagrupper, jag har fostrat två starka och härliga döttrar, jag är INTE dum i huvudet. Jag gör ALDRIG skillnad på folk efter kön. Lika lite som efter ras osv. Jag möter individer och inte grupper.
Jag har sett en branch som (i stort, individuella undantag finns alltid) varit mycket "kvinnligt" uppbyggd, öppen, generös, kollegial och som ständigt stöttat och uppmuntrat kvinnor OCH män. Detta på ett unikt sätt. Osjälviskhet och generositet har dominerat. Rutinerade komiker har lyft fram och hjälpt nya. Utan Lennie ingen Betnér, utan Anna Lena ingen Zinath, utan Lena Frisk ingen Elin eller Robin, utan Thomas P ingen Martin Svensson, utan Martin ingen Khalid.
Det har bildats öppna nätverk av olika slag, även nätverk med endast kvinnliga deltagare.
De senaste åren har det kommit in ett nytt fenomen, som på sätt och vis förgiftat branchen på ett sätt som jag inte gillar, och det är folk som vill bli "kända" och coola och göra snabb karriär. De börjar inte med standup för att de älskar konstformen utan ser standup som ett medel för att uppnå någon sorts status. I den miljön kanske det är grabbigt och konkurrensinriktat och vassa armbågar och hugg i ryggen. I den miljön ser jag både kvinnor och män. Faktiskt många kvinnor. Starka "grabbiga" kvinnor med mycket vassa armbågar.
Samtidigt ser jag stöttande och positiva projekt som Bungy Comedy, och många ödmjuka och kloka nya komiker.
Men standupbranchen kan inte lastas för att det finns få kvinnliga komiker. Det är helt andra faktorer, som traditioner och samhällsstrukturer, som styr det.
Det har i svensk standup, fram tills nu, funnits ett enda sätt att få plats och det har varit att vara bra.
Jag är mycket tacksam att jag inte skall börja med standup nu, i det kallare klimatet, utan att jag fick börja i generositetseran. Och den lever kvar. Tänk bara att sitta och mysa backstage med Thomas P eller Wahlbeck och det finns inga hemligheter, inga gömda agendor, bara ren och skär kärlek till standup och humor. Bättre finns inte.

Bra jobbat!!!

Jag regisserar julshow. Premiär i morgon, fredag. Vi har jobbat hårt. Mycket hårt. 12 timmar igår. Det går bra. Hasse Andersson är härlig. Alla kämpar hårt. Genrep idag. Allt snurrar i huvudet.
Att regissera julshow är som att lägga ett pussel. Bara det att pusselbitarna kommer från olika pussel. Och man får försöka lägga ett så snyggt pussel som möjligt ändå. 1000 bitar. Och vissa bitar är jätteömtåliga och andra passar inte alls in. Och det är olika format och material. Men det är de bitar jag har. Sätt igång och lägg.
Igår körde vi igenom allt och jag tycker att jag lagt ett snyggt pussel. Det föreställer väl inget, men det är snyggt. Fattas lite bitar här och där. Men det är ett charmigt och färgglatt pussel.
Herrejeeeesus vad jag är trött i huvudet. Alla fick ledigt på förmiddagen idag för annars hade allt brutit ihop. Man måste var mycket psykologisk när man lägger pussel med ömtåliga människor och konstnärssjälar som pusselbitar.

Fyllesnickra

Jag håller på med ett material om saker man inte bör göra när man är full. Som hjärnkirurigi. Och saker man gör bättre full. Som att cykla. Hittade detta vansinnigt roliga och pårökta klipp på youtube (via Johan Skölds blogg) :

Regi

Måndag till fredag. Regissera julshow hela veckan. 9-21 varje dag. Bara att borra ner huvet och köra. Vi ses på lördag.

Örenäs slott

Jag var toastmaster på ett företagsjubileum på Örenäs slott. Ohlssons (sopbilar, grävmaskiner mm). Anställda med respektive. Det blev en bra fest. Lite lång sittning (trångt för serveringspersonalen) men jag höll igång bra. Allsång och skojserier. Några tal. Avslutade med 20 min standup som satt som en toppalua. Fyrverkeri på det och sedan dans till Titanix. Då kunde jag dra mig hem. Rejält trött.

Bästa arrangemanget!

De sköna kulturkvinnorna i Höganäs hade hållit sig framme och bokat Björn Gustafsson innan han slog igenom i melodifestivalen. När de släppte biljetterna i våras sålde de slut på 24 minuter!

Idag stod några ungdomar och köade från halv tre (insläpp klockan sju) trots att de hade biljetter. De ville bara stå längst fram.

När jag kom dit en halvtimme innan insläpp var det låååång kö utanför underbart fina Tivolihuset. Vilka förväntningar!

Där inne hade man lagt ner ett hästjobb på arrangemanget. Finfin backstage med mackor och snacks. Allt planerat in i minsta detalj. Kravallstaket vid scenen!!! Scenen var snyggt och proffsigt ljussatt. Perfekt ljud. Medhörning! En extra mikrofon med sladd om den trådlösa skulle krångla.

Jag tror att detta var den bäst arrangerade standupkvällen NÅGONSIN i Sverige! På allvar.

Jag njöt som ett litet barn och gick runt och myste.

Publiken var såklart ung. Egentligen för ung för mig, men de var så goa och snälla och lyste av förväntan. De ville ha kul! Och jag fick ett härligt mottagande. Körde 20-25 minuter och jag tyckte det gick riktigt bra. Jag trivdes helt enkelt.

Påade Björn som gick på till gälla flicktjut. Vilken sjuk press! Men jag tycker att Björn skötte det lysande. Han var snäll, varm och skön mot publiken och det var imponerande att se. Jag gillar den pågen!

Efteråt skulle det fotograferas och skrivas autografer (Björn, inte jag...) och till slut fick vakterna smuggla ut Björn till bilen. Rockstjärnestatus som Björn sköter med ödmjukhet och elegans.

Ja, det gjorde ni bra, från A till Ö, Britt-Marie, Anna, Anneli och alla ni andra.

The Tivoli ikväll

Så fantastiskt bra. Thomas P o jag hade kul. Publiken var underbar. Härligt.

Regissera julshow

Jag regisserar årets julshow på Sundspärlan i Helsingborg och efter två intensiva repdagar konstaterar jag att:
-det blir en rolig show
-det är jobbigt att vara regissör

Åtta hårda repdagar till! Skygglappar på och in i dimman!

HIF

Sista matchen för säsongen. HIF mot Göteborg. HIF hade sponsorarrangemang i Idrottens Hus före matchen och jag intervjuade Olafur Skulasson, Jesper Jansson och Marcus Lantz. Intervjuerna gick jättebra och jag hade bra flyt och fick till en lättsam ton. Lite intressanta saker kom dessutom fram.
Sedan rusade jag iväg till ett annat sponsorevenemang i HIF-hallen. Klev rätt upp på scenen och körde 10 minuter standup som gick förbluffande bra med tanke på hur långt bort de satt. Avslutade med att göra reklam för standupen på The Tivoli.
Men hu vad kallt det var att se matchen. Fast spelet var bra. Bland det bästa jag sett på Olympia.
Men "fansen". Bråkstakar och bufflar. Sorgligt att se.
Efteråt blev det pizza med 10 grabbar från 10 till 50 år. Najs.

Konstigaste hittills?

Körde upp till Ljungby och en förtagsfest ikväll. Bra arrangerat och trevligt bemötande. Allt under kontroll och jag körde igång.
Fick bra hugg och kom igång bra. Efter en stund var det en man som reste sig och gick mot toaletten, en kvinna gick efter honom och jag märkte att det blev oroligt i publiken. Jag frågade om det var något problem, men de sa att det var OK. Men jag märkte att de fortsatte att vara okoncentrerade och oroliga i ena hörnet, så jag avbröt och frågade om jag skulle hjälpa till. Det visade sig att den här mannen blivit dålig, och vi fick kalla på ambulans. En av cheferna på företaget hade koll på läget, så jag berättade bara för honom att jag var sjuksköterska och fanns till hands om de behövde mig. Ambulansen kom och hämtade vår medtagne vän. Han var inte superakut dålig, men det var nödvändigt att han blev kollad.
Märklig stämning, och hur skulle vi nu göra?
Jojjomen: Upp på hästen.
Ett litet snack med gästerna och så körde vi igång igen. Såklart blev det lite rumphugget nu, men efteråt var alla nöjda med att vi genomfört hela arrangemanget.
Mycket skall man uppleva, och kom inte och säg annat än att det är en oförutsägbar värld vi lever i.
Trevliga var de i alla fall och allt sköttes mycket snyggt och värdigt.

Relacom

Förberedelser är A och O. Det blev tydligt när Relacom invigde sina nya lokaler i Malmö. De hade byggt en fin scen av lastpallar och några skivor och satt upp proffsigt ljud och riktigt scenljus i sin matsal och möblerat med biosittning framför scenen. Då kan man inte misslyckas!
Jag körde nästan en timme med mycket publikkontakt och härochnu.
Ett gig som jag skulle säga var minst lika bra arrangerat som ett klubbgig på en av de mest etablerade klubbarna. Och jag hade minst lika roligt. Nä, roligare, faktiskt.
Blandad publik, män och kvinnor, chefer och fotfolk, unga och inte fullt lika unga. Ja, det var riktigt bra.
Tack till Håkan för förtroendet och hoppas att du inte tog illa upp för det där med slipsen.

In på 10 i topp-listan

Tredje dagen för socialförvaltningen i Örkelljunga blev minnevärd. Jag gjorde ett 10-i-topp-gig. En femma ++. Roligare än så blir det inte.
Tack för det, underbara publik.
Det var så gott att jag inte ens vill analysera varför det blev så bra. Det bara blev det och jag skall försöka njuta av det.
Tack för förtroendet, Karin.

MACK

Vilken fantastisk publik! Det är något helt speciellt med MACK. Det är så galet bra hela vägen! Alain och hans personal som är så mysiga. MACKarna som verkligen brinner för sin klubb. Och fullsatt. Alltid.

Och alltid är det en generös stämning. Folk vill ha kul! Nyktert. Lyssnande. Jag fattar inte hur MACK lyckas hitta alla dessa goa människor.

Jag körde 30 min (exakt, jag filmade och det blev 30 min 5 sek) och hade jätteroligt. Var kanske något forcerad emellanåt och pratade för fort, men jag höll mig borta från svordomarna. (Mitt nuvarande projekt: jag måste dra ner på tempot, njuta mer, svära mindre.)

Avslutade med Bosse o Leif och den högg verkligen. Många snälla klappar på axlarna efteråt.

Eric Andersson utmärkte sig som mycket stabil och bra konferencier, fyra rookies gjorde finfina insatser, Oredsson avslutade kvällen med klass.

En riktigt galet bra kväll som avslutades på en av europas sunkigaste grillbarer. Priffes eller vad fanken den heter. Kul kontrast till mysiga La Couronne.

Oslipat

Om inte bilden hade varit så mörk hade man sett att det var ett osannolikt komikertätt eftersnack på Tangopalatset ikväll. Robin P, Kristoffer A, Tobias P, Anders J, Nicklas A, Kalle L, Kristoffer S, Simon S, Jesper R, Fritte, Magnus, Johannes, Cecilia m.fl. m.fl. Galet värre.

Det var f.ö. en OK kväll på Oslipat. Några komiker var väldigt bra. Jag var konferencier och var knappt godkänd.

Kvällen avslutades tillsammans med spirituella herrarna Appelquist o Persson på Falafelmästaren vid Möllevångstorget.

Modeblogg

Jag har köpt en vinterjacka.

Göteborg

Tog tåget till Göteborg i morse för att vara konferencier på ett seminarium om hälsa och mat i förskolan. Fick trevligt ressällskap med Annika som skulle föreläsa.
Seminariet gick bra.
Tåget hem kom fram kl 21.
Lång dag.
Sliten.

Mera media

Jag blev intervjuad av Kanal lokal idag. Proffsigt skött, snygg inramning. Fantastiskt trevlig sminkös som bröt så skönt på franska.
Dagens tema var manligt/kvinnligt och tanken var att visa ett klipp från ComedyTV ("möblera om"), men tekniken strulade så med det bidde det inget.
Cecilia Reiskog (vars mamma Agneta jag arbetade ihop med under några år på bröstcanceravdelningen i Helsingborg. Vi var t.o.m. ett "vårdpar" som det hette då) intervjuade och det var helt OK. Vi kom väl aldrigt riktigt till det manligt/kvinnliga, men några kloka ord fick jag sagt, och lite rolig var jag också.
Mitt inslag är ca 40 min in i programmet.

Go public

Jag är inte så van vid att synas i det offentliga så jag bara måste dela med mig av Aftonbladets webbsida idag:

På DVD

Om man tittar noga på baksidan av Johan Glans DVD World Tour of Skåne så hittar man mitt namn under "extramaterial".
Jag var alltså en av tre uppvärmare på Johans turné. De andra var Fritte Fritzson och Marika Carlsson. Och i ärlighetens namn var även Håkan Jäder uppvärmare. I Trelleborg, en kväll när alla vi andra var uppbokade.
Hela turnén var en formidabel publiksuccé. Helt utsålt överallt och folk åkte fram och tillbaka över Skåne för att få se showen.
Det blev till och med ett par extra föreställningar. Bl.a. två shower på Konserthuset i Helsingborg. Johan sålde alltså ut Konserthuset fyra föreställningar! "TV-vilket jävla genomslag man får" (Stefan Sundström).
DVDn är inspelad de två sista föreställningarna i Helsingborg. Jag skulle göra 10 minuter och det gjorde jag (10 min, 32 sek för att vara exakt).
Det ser bra ut även om det är fruktansvärt plågsamt att se sig själv och inte minst att höra sig själv. Folk ler och skrattar och applåderar livligt.
STORT tack till Johan och Cicci för att jag fick vara med och för att ni tog med oss på DVDn och vi fick våra namn med på omslaget.
DVDn finns i handeln NU!

Ängelholm

Körde på Telegrafen i Ängelholm ikväll. HECK arrangerade så det var fem HECKare som körde först. Det är inte lätt att köra i pubmiljö och förra gången hade varit mer eller mindre misslyckad. Nu styrde vi upp förutsättningarna och vi stod bra och ljudet blev (efter lite pillande med det) riktigt bra. Men fortfarande svårt för en rookie vilket märktes. De hade det inte lätt, men de kämpade på bra.
Jag körde andra akten och det blev en hel del munhuggande med några rätt överförfriskade personer i publiken. Men jag körde över dem och allt som allt blev det en bra kväll. Mycket live-känsla. Riktig internationell live-standup-på-pub-känsla.