...är en stor internationell tävling för funktionshindrade. Igår var det final i rullstolsbasket och innan finalen var det artister och invigning och jag var konferencier.
Jag presenterade artister, skojade lite med mr Bean och kungen (Jan Wolfhagen) och presenterade inledningstalaren Mona Sahlin. Jag var stabil som en klippa av betong och det kändes bra trots många osäkerhetsfaktorer och snabba puckar i sista sekunden (sportmetafor).
Poffsigt och bra jobbat, Svensson.
Efteråt stack jag till MACK där det var fest och jag träffade sköna komikerkollegor och hade hur trevligt som helst i ett par timmar. Skrönorna och internskämten haglade. Jag är så äckligt avundsjuk på Malmökollegorna som har varandra. I Helsingborg är jag väldigt ensam. Det är inga proportioner. En intressant iakttagelse är att det inte finns en enda "invandrarkomiker" i Malmö, medan det i Stockholm vimlar av dem. Why?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar