Igår åkte jag till Hässleholm och såg Johan Glans med Niklas Andersson, Fredrik T Olsson och Lars Magnusson. Med mig i bilen hade jag Jon och på plats träffade jag Göran och Biggan med familjer. Trevligt.
Det är väl inte min uppgift att rescensera kollegor, men jag kan konstatera att standup verkligen är beroende av energi och att man tror på sin grej. För föreställningen kom helt snett i början och en osäkerhet spred sig på scen och även i publiken. Som tur är har pågarna både rutin och bra material så det hämtade sig och Johan är fullständigt imponerande lysande i andra akten. Han mjölkar verkligen varje observation på ett genialt sätt. Och om nån har "funny bones" så är det mr Glans. Det är mäktigt.
Men föreställningen som helhet saknade energi och det kändes lojt och försiktigt. Det var inte bra och det var väldigt tydligt vilka detaljer som behövde ändras. T.ex. hur man presenterar varandra, publikkontakten och anslaget på hela föreställningen.
Efter föreställningen pratade vi lite backstage och både Göran och jag tog mod till oss och gav lite synpunkter inför den sena föreställningen som skulle börja om en timme. Sånt är känsligt men det var i en positiv anda och rapporterna efteråt säger att det blev "som natt och dag". Skönt att vännerna och kollegorna får den succé de förtjänar.
Standup är fantastiskt på stor scen med teatersittning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar