...föreställningen i veckan blev också den svåraste. Jag kom in snett i matchen, svamlade, pratade för fort. Men jag kämpade mig in igen via ett annat spår, körde det och plötsligt tog det slut. Växlade över åt ett annat håll och fick tag i det igen, men plötsligt tog det stopp där också.
Och så höll det på. Hela föreställningen.
Jag var forcerad och det är inte bra, men å andra sidan krävde situationen, festen, sällskapet att det var mycket energi.
Kanske att det var ok ändå.
Jo, det var det.
Ok.
Och i morgon är det söndag. Vilodag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar