Skriva material

Illusionen i standup är ju att allt hittas på i stunden och är improviserat. Så är det inte (avslöjad!).
Istället ligger mycket i leveransen och jag gör så att jag ändrar ordningen och hur jag uttrycker mig från gång till gång, i samspel med publiken och publikens reaktioner. Då verkar det improviserat och fritt i formen.
Såklart skriver man sitt material. Och man skriver det själv, det är hela grejen, och i mitt fall så finns det oftast bara som stödord eller att jag skriver ner de viktigaste formuleringarna.
I november 2010 drabbades jag av en svår skrivkramp. Jag kom inte på något över huvud taget. Detta hade självklart samband med att jag gick igenom en skilsmässa men jag trodde i alla fall att jag skulle komma igång till våren.
Det gjorde jag inte.
Veckorna gick, månaderna gick och inget, inget kom.
I somras satsade jag hårt på att skriva en sång och den blev av och den är en riktig hit, men materialmässigt skrev jag kanske tre minuter under hela sommaren. Samtidigt hjälpte jag mina elever på Fridhem med massor av nytt material, men till mig själv blev det noll och intet.
Till slut insåg jag att jag var tvungen att försöka skriva om att jag var skild. Jag tog upp det på Judy Carters workshop och det visade sig att jag kunde skämta om att jag var skild, åtminstone på engelska.
Och då gick proppen ur.
På en månad skrev jag tjugo minuter riktigt bra material. Dessutom vissa saker som är så personliga att jag inte pallar att köra dem inför publik ännu (har testat det ett par gånger och det är riktigt bra, men det svider för hårt) men så småningom kommer jag att köra även det.
Kreativitet är ett märkligt ting.
Nu träffar jag Göran Ebenhart varje måndag kl 9-12 och vi skriver och bearbetar och det funkar väldigt bra. Det blir oväntat material och det funkar. De senaste gångerna har vi bjudit in gäster, nu igår var både Lars M och Ludde S med, och det funkar även då. Det krävs dock mycket disciplin och massor av struktur. Jag driver rätt hårt att vi inte skall prata om annat eller svara i telefon eller fika, och det är väldigt viktigt. Jag har också valt ut några metoder som vi tar till om inspirationen tryter. Det viktigaste är att hela tiden ha en framåtrörelse när vi ses.
Vissa komiker kan nog bara sitta och blajprata och hitta på skämt samtidigt, men det funkar inte för oss.
Så nu släpper jag igenom mina idéer och låter dem bli material. Jag censurerar mindre och tror mer på min förmåga,
Det är märkligt.
Men jäääävligt skönt.